Jag kan inte tänka längre. Mina hjärnceller har liksom arbetat klart nu och stämplat ut. Eller nåt. På whiteboarden står olika typer av g-protein och hur en g-protein-kopplad receptor fungerar. Min svarta whiteboard-penna håller på att ta slut. Gah! Om tre dagar har jag sommarlov, jag struntar i hur det går på tentan, bara jag får sommarlov nu. Måste ta mig ut i friska luften tror jag, jag håller på att få syrebrist.
Stekte amerikanska pannkakor idag, har aldrig gjort det förr, det var ju superkul ;) dom liksom pös upp, värsta grejen när man är van vid svenska. Fast det går inte att rulla dem... och jag tror inte att det är gott med keso och lingon till. Så jag kommer nog ändå att rösta på svenska.
Vad annars? Det lutar mot middag med basgruppen ikväll, om någon lyckas slita sig från plugget. Men det vore nice, jag kommer inte kunna ta in mer idag hur som.
Och det är riktigt tragiskt när man märker hur djupt ner i träsket man har sjunkit. Häromdan stod jag och skurade skåpet under diskbänken (sjukdomshärd minst sagt...) när Klas kommer in och bara ställer sig och stirrar på mig. Till slut säger han: Vad fick dig att göra det där? Och jag svarar: jag tentapluggar. Kan det bli värre?
No comments:
Post a Comment